Söndagen den 23 januari 2011



Dosetter är bra att ha om man har många mediciner att hålla reda på. Jag har en mini där jag har mina mediciner. Inte alla för några får inte plats då dom är stora och tjocka. När man fyller på så ser man också hur mycket medicin som finns kvar i förpackningarna och kan gå i väg och hämta ut mera inom en vecka för oftast har man medicin hemma så det räcker till att fylla dosetten. Då blir det ingen panik i sista minuten att åka iväg och handla. Kanske apoteket är stängt och måste vänta hela helgen för att köpa ut.

Jag brukar fylla på på söndagar. Sista den på veckan och full på första dagen veckan efter. Lättare att hålla reda på dagarna också då man snabbt kan kolla om man tagit dagens dos. Men om man har som jag, taskigt minne så blir lätt hänt att jag glömmer att ta morgondosen och kommer på det först på eftermiddagen. Jag får inte ha mina mediciner framme pga barnen. Då ligger den i medicinskåpet i köket. Har inget bra larm i min mobil heller då den bara kan ta ett larm i taget.

Ni som har många mediciner har ni dosetter? Eller känns det tantigt/gubbigt med sånt?


Söndagen den 16:e januari 2011



Smärta. Vad är smärta? Det kan vara olika för olika människor om vad smärta är. Vissa kanske har en jättehög smärttröskel medans andra har en låg. Många upplever sina förlossningar (kvinnor) som väldigt smärtsamma med andra klara sig bra och har knappt någon smärtlindring. Jag tror att det är den långa tid som en förlossning tar som gör att smärtan känns så hemskt ont. Hade samma smärta bara varit i en kort stund så hade det säkert inte gjort ont så mycket utan just för stunden.

Smärta för mig är olika beroende på vad jag har gjort. Nu för tiden så har jag en ganska så låg smärttröskel då jag har ont för jämnan. Jag upplever det som om det gör mera ont än för något år sedan. Då var den övergående medan nu gör det konstant ont och det påverkar ju smärttröskeln. Ju längre tid man går med smärta dessto mer gör det ont.

Just nu har jag en ihållande smärta från min högra höft. Det gör ont när jag sitter ner, när jag ligger ner och när jag börjar röra på mig, tex när jag reser mig upp och tar dom första stegen. Det påverkar mina andra leder så det gör ont i dom. Sympationt kallar jag det. Smärta för mig är något som kroppen kämpar med och som talar om att det är något fel och det borde åtgärdas men det är inte alltid som någon utomstående kan förstå hur ont man har och kan hitta felen. Imorgon blir det ett samtal till Hälsocentralen för jag har ont och det påverkar min vardag ganska så mycket.

Söndagen den 9 januari 2011



Hoppsan det glömde jag bort. jag hade så mycket att göra igår så det kom av sig. Jag skrev några artiklar och gjorde i ordning min sajt på iFokus. Kan berätta om min sajt som just nu ligger dolt men den finns.

Jag driver sajten om Åland iFokus och den startade på sommaren 2010 men redan till hösten fick jag lägga ner den pga mitt mående som har varit ganska långt ner. Mycket mediciner som jag bytt ut och lagt till. Men nu är jag hyfsat stabil. Så i helgen har jag skrivit artiklar och skapat nya trådar och lagt upp en sida på Facebook. Jag hoppas såklart att det kommer några nya medlemmar som vill komma och skriva så sajten blir levande igen. Inte för att den var så värst levande. Jag har ett stort arbete kvar med sajten och det är att skicka ut PM till alla medlemmar om att dom skall börja skriva och så. Ännu vet jag inte riktigt vad jag skall skriva om.

Ni får gärna komma in och ställa era frågor så svarar jag/vi så gott det går. Eller bara skriva av sig. Åland iFokus är öppen för alla och när ni ändå är där så kan ni komma åt resten av iFokus nätverk med ca 200 sajter som drivs av människor som delar ditt intresse.


Söndagen den 2:a januari 2011



Årets första Söndagsblogg. I detta inlägg kommer jag att skriva om beslutsångest. Jag lider av kraftig beslutsångest över  allt i stort sett. Har jag ett minsta val så tvekar jag och får värsta ångesten över att välja rätt sak för tänk om den andra saken är bättre än den jag väljer. Jag sitter och skriver för- och nackdelar. Tänker på det hela dagarna. Kan hålla på hur länge som helst och kommer inte fram till något alls egentligen.

När jag väl väljer en sak så kan jag inte vara nöjd med mitt beslut utan jag tänker på den andra varan istället för tänk om den varit bättre än den jag fick. Jag börjar hata den saken jag köpt och vill sälja den och köpa den andra saken istället. Det är så jag köpt massor med kameror och mobiler på sistone. Jag kan inte vara nöjd med det jag har.

Beställde en kamera på impuls och även om den inte har kommit sitter jag och velar fram och tillbaka om den verkligen är bra eller om jag gjort ett dåligt beslut. När paketet kommer kan jag sitta flera dagar med den innan jag öppnar och gjort mitt val.

Har inte sökt hjälp för detta och jag tror att det är svårt att bryta detta mönster för tankarna kan man inte styra över. Inte för mig när det gäller att ta ett beslut. Men om jag behåller kameran så skall jag lova mig själv att inte köpa något resten av året. Det kommer att vara svårt men jag kanske lär mig något av detta. Kanske jag lär mig uppskatta det jag har istället för att leta efter något annat som kan vara bättre.

Söndagen den 26:e december 2010



Ja då var det söndag igen och denna gång tänker jag skriva om julen och december. För mig innebär det en massa pengar som skall slösas och en massa presenter hit och dit. Inte nog med att vi har kalas både i mitten av december och dom första dagarna in på januari det skall vara jul och sen nyår. Det skall handlas en massa mat utöver det vanliga. Det skall stressas runt med att lämna julklappar och sånt.

Jag är inte så förtjust i att åka båt som ni har märkt och behöva göra det så ofta i december sliter på mig och jag blir inåtvänd. Jag hatar att fara runt och vill helst sköta mina saker hemifrån och via posten. Detta år var jag tvungen att åka till mina svärmisar för att både mannen och hans föräldrar tyckte att jag borde fira jul hos dom istället för hemma. Det skulle inte bli en riktig jul sa dom. Men vi firar liksom inte jul heller. Visst vi köper julklappar till barnen men där tycker jag att det räcker och jag vill fira julen hemma hos mig.

Varför ingen lyssnar på mig det vet jag inte men alltid skall det vara för barnen men mina känslor då? Är det ingen som bryr sig om dom också? Bara för att man är vuxen och har småbarn måste man göra allt för barnens skull men den som är psykiskt sjuk skall stå undan för dessa barn. Jag har visserligen satt barnen till världen men jag skall väl ändå få ha mitt för mig själv och ta hand om mig själv i mitt egna trygga hus?

Nä nästa år tänker jag inte fara runt och jag tänker fira hemma hos mig för mannen har tagit ledigt redan nu för annars så hamnar han att jobba julen igen. Jag har en sak mindre att tänka på och det är skönt. Julen för mig är psykist påfrestande och jag är glad att den är över för denna gång och jag kan blicka hemåt för imorgon far jag hem.

God Jul!!!

Söndagen den 12:e december 2010



Julgranar finns det gott om varje december. Plast som riktigt finns det i många hem nu när det närmar sig jul. I vårt hem finns det numera en plastgran sen många år tillbaka. Lättare att hålla reda på och kräver ingen underhållning. Barnen har som tradition att kläd den precis hur den skall vara. Vi vuxna sätter upp ljusen först och sedan är det fritt fram.

Blågranen kan lukta katturin. Rödgranen eller svensk/norsk gran doftar barr och kåda. 80 % av de 3 miljoner granar som såldes under 2009 var av sorten rödgran.

Granens historia: Granen dök först upp i Tyskland på 1400-talet och år 1741 kom den första granen till Svergie. Alltså julgranen. På den tiden var det levande ljus som man hade i granarna och äpplen var vanliga dekorationer mest för att tynga ner grenarna som ljuset var på så att dom skulle stå rakare. År 1880 kom dom första gjorda dekorationer till affärerna i dom största städerna i Sverige.

Plastgranen började dyka upp i dom svenska hemmen 1980. Fördelen med dessa plastgranar är att man inte behöver vattna dom och underhålla dom. Dom barrar inte och kan lätt förvara granen i en kartong mellan jularna.




Söndagen den 5:e december 2010



Varje år tar ca 1500 människor livet ur sig i Sverige. En siffra som är skrämmande hög med tanke på att ca 350 personer dör i trafiken varje år. Jag själv har tänkt i dom där banorna då jag varit deprimerad och det är skrämmande vad lite det behövs för att egentligen ta sitt beslut. Mina tankar som gör att jag ändå inte väljer att ta mitt liv är barnen. Barnen skall inte behöva vara utan mamma eller vetskapen av att jag valde att ta mitt eget liv istället för att ta hand om flickorna.

För mig är det kämpigt med alla dessa tankar och jag förstår vad personen tänker när han eller hon väljer den vägen som dom anser vara den bästa för stunden. Men vägen som dom valt kan ge hemska känslor och tankar för dom efterlevande. Dom måste bearbeta sina tankar kring händelsen och många kanske tar det så hårt att dom måste få hjälp själv. Sorgen kan vara mycket stor och det är inte alltid som dom anhöriga förstår varför personen valt att ta sitt eget liv.

Nu i vinter har några personer valt att tända marshaller vid brevlådorna och lite över allt i sina städer. 1500 ljus är målet för att hedra, uppmärksamma och skapa en NOLLVISION bland dessa personer som varje år väljer att ta sitt eget liv. Du kan också delta med en 10 timmars marshall som tänds vid din brevlåda eller någon annanstans där personer kan se ljuset. Varje söndag kl 22.

Söndagsblogg

Jag har spånat på att göra en egen liten söndagsblogg. Ett inlägg som jag skriver på söndagar men lite tankar kring livet, vardagsbetraktelser eller om något ämne som berör och så vidare. Vad tror ni om det? Tänkt först om jag skulle starta upp en helt ny blogg för det men jag tror jag väljer att lägga den här istället då jag har några läsare redan.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...