Nu när jag fick kortison in i tumleden så har jag inte haft så mycket ont och det gått ganska bra här hemma. Läkaren jag var till idag (handkirurg) nämnde att jag skulle ta såna sprutor var 3-4 månad. Det gör skitont men den hjälper en hel del. Så jag funderar om jag kan vara halvtidssjukskriven och jobba bara några timmar per dag. Måste höra med läkaren om det går och sen måste jag höra med min chef om han kan sätta mig på golvet istället för kassan.

Svärfar brukar hålla på och snickra för att ha något att göra om dagarna och nu senast så gjorde han en skohylla till oss. En större och bredare än den köpta från IKEA vi hade. Det blir ju en hel del skor med fem personer i ett hushåll. ;)

Nå vad tycks?

Läser på Familjeliv om en mamma som har fyra barn sedan innan och har nu blivit gravid igen. Hon och mannen valde att ta bort den för deras andra barn var krävande. Men vid ultraljudet så sa läkaren att det var två och sen kom en annan läkaren in och berättade att han såg tre hjärtan. Chock för mamman för nu vet hon inte vad hon skall göra.

Började med Concerta igen men nu andra dagen har huvudvärken kommit tillbaka. Samma värk så det måste nog vara medicinen. Blir nog inga fler för min del. Får fixa min rastlöshet och tråkighet och liknande på ett annat sätt.


Nu ikväll bakade äldsta dottern scones med lite hjälp från mig. Jättegott blev det. Tack älsklingen!

Idag var jag och min kontakt till Klubbhuset Pelaren för att hälsa på och göra ett studiebesök. Klubbhuset är för personer med psykisk ohälsa och från 18 år och uppåt. Grundaren till hela idén med dessa klubbhus är från USA. Fountainhouse kallas dessa och det finns öer 400 klubbhus i hela världen. 12 i Sverige och 22 i Finland.

Förstod inte så mycket om vad man gjorde där egentligen men det fanns olika uppgifter som man samarbetar med och det är olika på olika ställerna. Ibland kan man sitta i receptionen och ibland ta hand om köket. Ja det är lite olika från dag till dag.

Jag skall troligtvis bli medlem där och spendera några dagar där i veckan för att inte bara sitta och ugglan vid datorn.

Sitter här i köket och slösurfar. Tog mig en stor kopp te för att det är så gott. Jag älskar te. Gärna med någon god smak men vanligt svartte går också bra. Använder endast mjölk i. Nu när jag varit förkyld så har jag även haft i lite honung. Men det kan jag inte ta om jag har något smaksatt för det blir inte så gott.

Gillar ni te?

Minstingen ville att jag skulle ta kort på månen så jag gjorde det. Blev bra tycker jag.

Långt över en vecka har jag fått dessa ordkontroller på blogg.se. Fick dom knappt förut men nu har det varit på varje blogg från blogg.se som jag fått dom. Det är sjukt irriterande. Mejlade blogg.se för att höra varför dom lagt in dessa nu på varje blogg och jag fick till svar att dom borde inte komma om man är inloggad men de ÄR jag. Sjukt irriterande är det och jag hoppas att ingen behöver skriva dessa hemska ord när ni kommenterar min blogg.

Så jag kommer inte att svara på bloggar som kommer från blogg.se om det inte är viktigt att jag svarar så att säga. Sorry alla ni som jag läser hos och jag hoppas att ni inte dör av att jag inte svarar.

Långt över en vecka har jag fått dessa ordkontroller på blogg.se. Fick dom knappt förut men nu har det varit på varje blogg från blogg.se som jag fått dom. Det är sjukt irriterande. Mejlade blogg.se för att höra varför dom lagt in dessa nu på varje blogg och jag fick till svar att dom borde inte komma om man är inloggad men de ÄR jag. Sjukt irriterande är det och jag hoppas att ingen behöver skriva dessa hemska ord när ni kommenterar min blogg.

Så jag kommer inte att svara på bloggar som kommer från blogg.se om det inte är viktigt att jag svarar så att säga. Sorry alla ni som jag läser hos och jag hoppas att ni inte dör av att jag inte svarar.

Det är lite så att jag funderar på att flytta bloggen till någon annan tjänst.

Enda sen jag började med Concerta så har jag haft huvudvärk. En ihållande värk långt inne i huvuet. Nja kanske inte så långt. ;) Gick ner till 18mg men efter två dagar så ökade jag till 27mg i två dagar för att sen öka till 18+27mg. Pratade med min man och vi skall testa som så att jag låter dom vara i några dagar tills huvudvärken lagt sig och sen äta slut på burken med 18mg och sen gå över till 27mg och äta slut på den. Vet inte exakt hur många det är kvar i varje burk men det borde väl räcka i nästan två veckor. Två veckor av vardera burk vill säga.

Jag har gått och blivit förkyld. Brukar inte bli det så speciellt ofta så man glömmer lätt hur det brukar vara när man är sjuk. Det är resten av familjen som annars står för sjukdomarna här i huset. Dom var sjuka för två veckor sen så nu är det min tur.

Är seg i kroppen men jag tror inte att jag har någon feber. Än iaf. Jag är småsnorig, lite täppt och har ont i halsen. Får se hur länge det varar. Brukar inte vara så långdraget det heller.

Vaknade imorse av att jag inte frös. Jihu...  :D Fattar fortfarande att jag inte kom på den idén tidiagre. ;) Natten var väl sådär då minstingen vaknade och inte kunde somna om. Mannen fick hämta henne till våran säng.

Tidigt i morse var jag även till Dagkliniken och på träff. Kommer inte ihåg exakt vad det deter men man samlas bara och tanken var väl att man skulle prata och diskutera osv. Jag sa en mening. Det var inte så mycket pratande heller så alla satt mest tysta för sig själva. Innan jag for dit så var det i valet och kvalet om jag skulle dit men mannen bestämde att jag skulle dit så han körde dit så det var inte så mycket att orda om.

Gick lite tidigare för vi skulle hinna äta innan jag skulle till kirurgen för att plocka stycknen från handleden. 8 stygn vart det då dom opererade. Sen fick jag silikontejp med mig hem men resten fick jag köpa själv från apoteket. Tror jag måste byta redan ikväll för jag har blött så tejpen håller inte fast längre i huden.

Min personliga kalender fick jag hem idag då svågern var förbi med den. Mycket fin är den. Synd bara att man inte kunde välja finska som innehåll. Tänkte mest på helgdagarna och så.

Jag är med och tävlar på Millah´s blogg om valfria smycken för 300kr på Nim´s Design.

Jag har frusit i flera veckors tid och varje kväll har jag lagt mig i en kall säng och ibland har jag vaknat upp av att jag fyser. När jag stod och pratade med en annan mamma så slog det mig att jag kunde byta till ett tjockare täcke. Att jag inte kom på det tidigare. ;)

Det är inte alltid man är glad över att få biverkningar av sin medicin. Visserligen är dessa inte så trevliga dom heller men kanske i det långa loppet så går jag ner lite i vikt.

• Illamående
• Minskad aptit
• Huvudvärk

Det är det jag har nu med Concerta. Eftersom jag inte äter lika mycket så äter jag inte onyttigt heller så då måste jag minska i vikt tycker jag. Tror inte ni det också? Undrar om det alltid kommer att vara så här eller om det är övergående?

Jag öppnade kartongen till Sony DSC-WX1 nu när mannen kom hem. Lite besviken för det jag ville att det inte skulle ske skedde ändå. :( Men nu får jag leva med den. Men bilderna blir bra ändå även utan blixt. Tyvärr så hände det något med minneskortet för jag hade tänkt visa en rad bilder som jag tog nu under eftermiddagen/kvällen. Återkommer senare om jag och mannen lyckas rädda bilderna.

Jag hör bara sämre och sämre. Det är när folk pratar med mig och framför allt barnen och i telefon. Hör att personen pratar men hör inte orden. Vet inte vad det är för fel på mig. Barnen blir ju sura och ledsna när jag inte hör vad dom säger. Värsta kombinationen är barn i telefonen eller när dom viskar. Har försökt flera gånger att säga till dom att prata högre men dom tänker inte på det när dom pratar med mig. :(

Jag är inte döv på det sättet för jag hör ju ljud och sånt, inte låga ljud. Borde jag ta upp det med en läkare?

Jag har varit utan kamera i en vecka ungefär och det är med blandad känsla. Jag både saknar och inte saknar att ha en kamera. Jag har inte haft något att fota och om det blivit något så hade det säkert bara blivit på barnen eller något larvigt. Men jag saknar ändå en kamera så jag kan lägga in bilder i mina inlägg för det ser lite trist ut utan bilder i en blogg tycker jag.

Jag har här hemma en Sony DSC-WX1 (svart) men jag har inte vågat öppna den för jag har läst om den på prisjakt och många säger att den är dålig med blixt och när objektivet (heter det så på en kompaktkamera?) är ute helt. Det blir svarta skuggor då på bilderna. Jag som älskar att fote med blixt. Blir en bra bilder (för det mesta iaf) och som sagt så gillar jag den effekten som blir, speciellt om det är lite motljus på.

Istället för den kameran jag har hemma så vet jag inte vad jag skall välja. Sony DSC-WX5 som är storasyster ser ju precis likadan ut och kanske blir det samma sak där med blixten. Så jag vet inte ens om jag skall köpa den istället. Vad återstår det då att köpa? Ettan och femman har en exmor-r sensor som tar bra bilder i dåliga ljusförhållanden och skall ta lika bra bilder som en dslr. Så något annat än en sån lockar ju inte direkt då. Bakbelyst sensor heter den hos Canon men dom har inte så många modeller med just den sensorn. Inte vad jag har hittat iaf.

Så jag vet absolut inte vilken kamera jag skall använda. Jag tar egentligen inte så mycket bilder och det bilder jag tar lägger jag upp på bloggen och det är mycket sällan som jag skriver ut bilder eller framkallar så det behöver inte vara en värstingkamera med andra ord. Dottern fick min Sony DSC-W350 (rosa) så jag kan inte sälja den och köpa en dyrare kamera. Så en Canon Ixus 130 (rosa) skulle säkert passa mig bra fast jag redan hade en liknande kamera just.

Glöden och energin börjar komma tillbaka till mig. Skönt för det är jobbigt att vara nedstämt dygnet runt och bara gå och skälla på barnen och mannen. Så nu börjar jag fundera på min framtid och det jag har i tankarna just nu är någon form av utbildning. Men jag vet inte riktigt vad jag vill och jag behöver säkert kompletera några kurser först innan jag hoppar på en utbildning.

Någon som jag skulel vilja bli är arkitekt men utbildningen är på fem år och jag behövs säkert vara i skolan varje dag. Dessutom finns inte den utbildningen här på Åland så jag måste ta mig till Sverige eller Finland och jag har ingen större lust att vara utan mina barn så länge även om jag skulle kunna komma hem på helgerna. Vad skulle vi dessutom göra när mannen är på sjön? Vem skall ta hand om barnen? Kanske barnen fick flytta efter mig men då blir ju pappan utan barnen och det vill inte han heller.

En dröm som liten är att få skriva böcker men jag är usel på att skriva och hitta på handlingar och liknanden så det hoppar vi över. Dessutom när jag gick i gymnasiet så sökte jag lågstadieutbildningar. Men hur skall jag våga jobba som det när jag har jobbigt med folk? Det är inte lika jobbigt med barn men allt ansvar och komma ihåg allat såsom läxor och papper till föräldrarna och liknande. Mitt minne är usel för tillfället. Vet inte om det går att arbeta upp igen.

Vad återstår det då att utbilda sig till. Att bli syslöjdslärare har jag också funderat på men jag tror det är svårt att få jobb som det. Finns oftast en per skola så den som jobbar där jobbar nog ett helt liv. Nu kommer jag inte på något mera. Hjälp mig komma på några fler och roliga utbildningar!

Jag har fått en rad olika kommentarer igår och för det mesta känner jag inte till dom men det är så kul att jag får några kommentarer. Det betyder att dom varit inne på min blogg. :D Hur spännande är inte det. Själklart kommenterar jag dom i deras bloggar. (Utom en  :(  Kände att min blogg inte passade in där. Jag är inte direkt modemedveten så det var därför jag inte svarade.)

Sen vet jag inte om dom läser det jag skriver men det är en annan femma. Glad för alla kommentarer jag får. :D

Inte för att det är FPA:s sida som krånglar utan det är huvudkontoret som inte skickat vidare mina intyg till FPA. Det var flera veckor sen som jag lämnade in dom och vi behöver verkligen dessa pengar för vi har levt på luft dom senaste tre månaderna. Men som tur är skall FPA skynda på om och när papprerna kommer in. Hoppas dom lovar det nu.

Var just ute på en promenad. 50 minuter blev den idag och en hel del backar. Tänkte göra som så att varannan dag går jag plant och varannan dag går jag med backarna. Lite träning och sedan lite lugnare takt. Det blir hur bra som helst.

Larmet på mobilen ringer varje vardag kl 10. Är jag hemma och inte skall någonstans på förmiddagen så går jag på en promenad. Nånstans måste jag ju börja. Smal vill jag ju bli. Sen skall jag våga mig på att gå och somma med folket från Dagkliniken. Hoppas min kontaktperson följer med första gången. Hon har iaf lovat det.

Är med och tävlar hos Olivia.
http://fotobyolivia.blogg.se/2010/september/fototavling.html

För ca en timme sen bestämde jag mig för att jag skulle till Dagkliniken och deras Hantverk imorgon. Var peppad och var fast besluten att åka dit. Men nu när jag legat med minstingen i sängen tills hon somnade så börjar jag ångra mitt beslut. Låter som en dålig idé. :(

Hur skall jag kunna komma över detta med min sociala fobi? Hur läskigt som helst.

Jag sitter ganska så ofta vid datorn och läser mest. Men jag har bestämt mig för att jag skall skriva någon kommentar eller liknande nu ikväll. Bara för att göra något annorlunda för en gångs skull. Vad tycker ni om den idén?

Vi är tre personer här hemma på varsin dator. Men minstingen hoppar mellan två datorer så jag måste byta plats stup i kvarten. Lite smått irriterande är det.

Tack Malin för denna braiga idé. Väntar med spänning på att min skall komma. Ca tio dagar till innan jag får hem den, dock till mina svärföräldrar.

Är ni som jag som har allt i mobilen och om någon ringer och bokar tid med dig så kommer du inte åt kalendern i den. Så vad gör du. Jo du skriver på en massa lappar eller försöker komma ihåg det till efter samtalet. Funkar inte alla gånger för mig för jag blir oftast osäker på vilken tid dom sa. Så nu har jag beställt denna kalender och precis så som jag vill ha den. Vad som skall finnas i den och hur den skall vara upplagd. :D Väldigt najs.

Länk till hemsidan. Bild lånad från deras hemsida.

Vet egentligen inte vad jag skall skriva men känner att jag måste skriva något. Har ni också så ibland. Ni bara måste skriva men har inget vettigt att skriva? Händer allt för ofta hos mig så ibland tar det flera dagar emellan innan jag gör något inlägg.

Funderade på om jag skulle starta en träningsblogg eftersom jag tänkte sporra mig själv till att träna lite mera än vad jag gör nu och med en blogg så kanske jag får peppningar till att träna mera. Eller om jag skall ta allt på denna blogg. Vad tycker ni? Det finns en bra träningssida som heter Shape me up. Malin har en blogg där så det sporrar mig att göra likadant. Jag skall bara komma över tröskel till att våga mig ut också.

Jag har en tvångsmässig handling som jag kan kontrollera med medicinen men inte att fingra på håret. Sitter hela dagarna hemma vid soffan, matbordet, vid datorn och även i bilen. Överallt gör jag detta. Enda gången jag kan kontrollera detta är när jag är med min kontaktpersoner på samtal. Men det kliar i fingrarna när jag inte gör det där.

Hur kan jag få hjälp med att sluta med detta? Några tips?

Hela dagen har jag varit utan internet men nu funkar den igen. Har haft så tråkigt och glömt vilka sidor jag skulle kolla på efter att jag varit till Dagkliniken. Men det var något om någon adhd-klubb på Åland.

Sen måste jag kolla upp skördefesten som är nu i helgen.

Var uppe tidigt i morse för att duscha innan jag åkte till sjukhuset. Kom dit lite tidigt så jag fick sitta i dagrummet och vänta. Läste i en samlingsbok från Kalle Anka medan jag väntade. Vid 9-tiden så fick jag en egen säng... ute i korridoren. Hellre en säng att ligga i än att sitta i en hård fåtölj där det dessutom drog kallt.

Sköterskorna kom och gav mig sjukhuskläder och jag fick ett käckt armband som talade om att det var jag. Tiden för operationen skulle bli 1220. Suck massor med timmar innan jag fick äta. Hade inte ätit något sen igår kväll. La mig i sängen för att läsa vidare i boken. Messade med mannen och han ringde mig två gånger. Läkaren på företagshälsovården ringde också. Min lapp som jag frågade efter kunde jag komma när som helst och hämta.

Strax efter 11 kommer sköterskorna åter och berättade att det var dags för operation och jag fick en Panadol. Knallade dit och dom släpade med sig sängen vilket jag ite förstod för jag kunde gå dit och tillbaka. Förberedelserna tog nog längre tid än själva ingreppet. Hehe. När jag skulle resa mig upp så hade jag så ****** ont i ryggen så jag måste ha hjälp upp.

Tillbaka på avdelningen fick jag äta lunch. Misstänkte att det var leverbiff. Inget jag brukar äta men det gick ner för jag var hungrig. Läste klart boken efter maten och sen gick jag för att säga att jag ville hem. Messade svärfar för det var han som skulle hämta mig. I bilen hem så blev jag trött. Hemma åt jag mera mat och sen fika på det. Tog mig en tupplur i soffan och nu sitter jag här.

Var till en reumatolog idag och hon pratade på ganska så mycket och det var en sjukdom som hon tyckte lät bäst in på mig och det var Psoriasisartrit. Fick även göra ländryggsröntgen och hjärt/lungröntgen. Kommer att bli remiterad till en tarmundersökning (hua) för många med dessa reumatiska sjukdomar har även problem med tarmarna och inflammationer vilket jag har. Det enda som jag inte hade nu var dessa utslag men för några år sedan såg jag hemsk ut i både ansikte och kroppen.

Sänkan var lite förhöjt och likaså ett annat prov som jag inte kommer på. Så vi får se vad både röntgen och tarmundersökningen ser ut. Lär väl ta några veckor.

Jag for iväg till skolan nån minut före 13 idag. Messade medan jag väntade på dottern att jag kommer direkt hem. Men ungarna ville ändå hämta dom från dagis så jag gjorde det. Hemma väntar min älskling på att jag skall komma hem för han hade gjort i ordning till rakningen. Jag hade lovat att raka honom innan han for iväg på jobb. Strax innan vi är hemma vid brevlådorna så ser jag honom backa ut från gården.

Min älskling. :love:

Igår natt var jag så där lagom trött (NOT). Jag var pigg och inte alls kunde somna fast jag låg och gäspade. Rastlösheten var total. Att läsa funkade inte och inte att ligga mer med mobilen funkade inte heller. Så när klockan var 1 så gick jag och tog två Nozinan vilket jag inte borde ha gjort för nu på morgonen var jag så trött och irriterad. Gapade och skrek på barnen nu på morgonen. Jga var trött och kroppen var seg, tung och trött den med. Blir alltid så här när jag tar insomningstabletter. Om jag skall ta några så måste det bli minst 10 timmar i sängen för att det skall funka.

Efter att jag varit och lämna tjejerna på respektive ställe så for jag hem till mannen som redan låg och sov så jag hoppade ner till homom och somnade om jag med. Vi vaknade kl 1045. Det var mannen som for upp då och han trodde att jag skulle bli väckt halv tio. Hehe.

För några timmar sen åkte jag till Jomala för att sälja min Eos. Kvinnan frågade om prutmån så hon fick dra av 20€ och ändå har jag sålt den till ett bra pris.

Nu är det bara en sak. Bestämma mig för vilken kamera jag skall köpa istället. Trodde jag hade bestämt mig för den bruna men jag börjar få beslutsångest. ;)

För ca en vecka sen lånade jag hem boken Sockerbomben - bli fri från ditt sockerberoende av Bitten Jonsson och Pia Nordström. Började läsa den nu och samtidigt som jag började med det satt jag och åt en Plopp. Mums! Haha

Lite fel där men wtf liksom. Jag blir ju inte kvitt beroende bara för att jag läser några sidor i en bok. Hade inte kommit till "handlingen" ännu. ;)

Jag sitter hela dagarna och har tråkigt. Inget är roligt och det roliga med internet är inte så roligt längre. Ja nu blev det lite svamligt. Det händer inte så mycket här utan det kan gå flera timmar mellan varje foruminlägg så tiden bara går och det är inte speciellt roligt.

Jag borde skaffa mig en hobby som jag kan fördriva tiden på. Men jag vet inte vad jag vill göra. Det skall vara enkelt och inte behöva städa en massa efteråt eller plocka fram tusen saker för att en börja utföra det jag vill göra.

Lämna barnen kan jag inte heller gör för då blir det bråk och skrik och sen är dom väl halvt ihjälslagna när jag kommer hem. Och det är tråkigt och kallt att fara ut på en promenad. Nu är det höst så termometerna kryper allt längre ner.

Fick inte äta några mediciner med blodförtunnande och acetylsalisyra men jag hade så ont igår kväll så jag tog en tablett iaf. Nu mår kroppen mycket bättre även om jag fick problem med ryggen nu på morgonen. Dels så sov minstingen med mig från halva natten och dels för att jag brukar få ont efter en natt i sängen.

Fick med mig gubben på min lilla promenad i onsdags. Trevligt :D Ännu finns det blommor i backen trots att det är september.

Sedan jag fick reda på min operationstid i förra veckan så har jag inte kunnat äta mina värkmediciner pga att dom innehåller acetylsalisyra och det märks i kroppen att jag inte äter dom för det värker ch jag är stel. Inte förrän jag fått mitt ärr fixat på torsdag är det okej att äta dessa mediciner igen. Kroppen kommer att gå i ide innan dess. Sömnen kommer att bli lidande och det är inte bra.

Jag är inne på ångestsjukdomar ifokus och har fått lära mig en hel del om ångest och dess symptom. Tanken med denna är att jag fick tabletter mot ångest, ångest som jag inte jag visste att jag hade. ;)

Idag är det 9 år sedan som attackerna mot World Trade Center och Pentagon hände. Kommer så ihåg denna dag. Först satt jag hemma och lyssnade lite halvt på tv. Jaja tänkte jag och tänkte inste så mycket på det utan trodde det var något reklam eller liknande.

Bestämde mig för att åka till affären och i bilen lyssnade jag på radion och samma sak där, ett extra inslag som berättade att ännu ett flygplan kraschat in i det andra tornet. Då minnsann spetsades mina öron. Ringde genst min man och mamma. Mannen fattade vad jag menade medan mamma bara viftade bort det (för hon satt på jobbet och kunde inte lyssna på radio eller se på tv).

Skyndade mig hem för att slå på tv:n och fick se allt med egna ögon. Ringer flera gånger till min mamma och till slut säger hon. Du ser nog bara på en film men hon fattade till slut att det var på rikitigt. Jag och mannen satt som klistrade framför tv:n i flera timmar.

Det var hemsk att se på allt detta orsakade.
Vad är era minnnen av det hela?

När skall jag få uppleva mina hypomana perioder igen. Det blir glesare och glesare mellan dessa perioder och har långa svackor emellan. Känner mig inte "normal" speciellt många gånger. Jo enda gången var med Optipar och risperidal men nu äter jag inte den första medicinen och har mixtrat nu mellan olika i några månader.

Enklast vore om jag återgick till Optipar men jag blev ju en asexuell typ och hade svårt att gå ner i vikt. :( Menhur många gånger har jag inte försökt att banta och avbrutit pga att jag inte har tålamod till att fullfölja programet.

Jag vill va den där glada tjejen när jag träffade min man för 10 år sedan. Ge mig livet tillbaka.

Jag har så jävla sjukt ont i min tumme och handled. Mest i den högra efter injektionerna. Även om jag är stilla så värker det och det känns till och med i pekfingret. Kan inte använda mobilen. Fan vad sjukt ont det kan göra....

Smörjde in mig med Voltaren på höger sida, dock inte på vänster eftersom jag inte får använda sånt på den handen pga operationen nästa vecka. Och tog en Panadol 1g. Hoppas det lindrar men det tar ett tag innan det börjar verka.

Var till Hälsocentralen idag och jag fick kortisoninjektioner rätt in i leden vid tumbasen. Gjorde så där halvt ont och det kommer att kännas bättre i helgen sa läkaren. Inga verkmediciner hjälper i själva benet i tumbasen. Dessutom får jag inte äta några mediciner som innehåller acetylsalisyra (stavning?) elller annat blodförtunnande medel och mina mediciner gör just det så det blir en vecka utan medicin, ja förutom panadol då. Så jag hoppas detta hjälper, dessa injektioner alltså.

Var till min psykolog för sista gången och det känns inge bra alls men som hon sa varför göra samma sak med två personer och hon på Dagkliniken har bättre möjligheter att fara ut på stan och öva än psykologen. Som dom senaste dagarna har gråten infunnits sig vilket är jobbigt för jag är en sån som inte brukar gråta. Det var svårt att hålla sin fasad uppe i samtalsrummet och jag hoppas att hon inte märkte något men dom är nog skickliga att upptäcka sånt. :(

Men jag är fortfarande på en nedstämd period och allt är bara skit och elände och hoppas att ingen vill vara med mig. Att min stödperson inte vill börja för vad skall jag med en sån till. :( Nä ni hör ju hur det låter om mig. Orkar inte skriva mera om detta för jag har svårt att få fram det jag vill ändå och det blir lätt missförstånd. Men men.

Var till min mentalvårdare på Dagkliniken idag och vi satt och pratade om lite allt möjligt men sen kom vi in på att min psykolog vill avsluta vårat arbete eftersom det vi hade tänkt att jobba med kom i skymundan och att min andra kontakt började med detta arbete. Det känns väldigt jobbig eftersom dom enda kontakter jag har förutom min man är just kontaketerna inom mentalvården. Jag höll på att tjura men lyckades hålla mig för att gråta men jag hade en stor klumt i halsen och jag hoppas att det inte hördes när jag pratade, dom få orden iaf.

Sen pratade vi om min mammaroll som jag inte tycker att jag har just nu. Eller känslan bakom att jag tycker att jag är en dålig mamma och lite annat så gråten i halsen ville ju inte försvinna heller. Vi pratade även om min blivande kontaktperson som jag kommer att ha här i hemmet och vad jag anser om det. Jag känner ju att det känns onödigt att lägga resuserna på mig och att jag inte kommer att orka ta kontakt med den personen och så vidare. Men det är mitt dåliga mående som talar till mig så det kanske blir bättre av det sen när jag mår bättre.

Ungarna får ju höra en hel del gap och skrik och skällandet från mig och det kommer dom att lida för och även mig som får dåligt samvete för att jag mår dåligt och att det går ut över dom. :'(

Jag håller på och säljer min EOS och förhoppningsvis så får jag den såld snart. Jag försökte sälja den förut men var inte mogen för det så jag ångrade det innan jag hann sälja den. Jag har nämligen haft svårt med att välja vilken kamera jag vi ha men nu har jag beställt en Sony DSC-WX5, en brun sådan. Japp ni läste rätt en BRUN kamera. Lite annorlunda och det gillar jag och den föll mig i smaken tydligen. Minstingen ville också ha den bruna. :D

Så vad tycker ni om denna kamera?

Ja det är jag och jag kan inte hjälpa det. Inget vidare bra humör alls och jag blev upprörd över vad svärmor sa eller kommenterade nu idag när hon var här. Hon brukar alltid låta så men idag kände jag hur jag fick gråten i halsen ochdet blev inte lättare då jag var till kirurgen med mina händer lite senare. Kände hhu detväldefram för en liten sak som att jag har tubasartros och att det inte blir någon operation änn. Inte förrän det är helt utslitet och först då kan dom steloperera tummen/handleden. Varför skall man behöva gå omkring med en massa smärta och vänta när dom kan fixa det på en gång. Artors går ju knappast över av sig själv och det som är utslitet kommer alltid att vara det. Nä det blir ett snack med handkirurgen den 30 september.

Jag känner mig äcklad och ful och tjock och allt möjligt. Magen bara väller fram som en fet jävla fotboll. :( Kanske dags att börja med kaloriräknandet igen? Det går ju inte att gå ner i vikt annars. Och HUR skall jag få arslet ur denna stol? Det är så tråkigt att motionera. Bara jag kunde gå till simhallen för att träna. Ser ut som om jag skulle vara höggravid. Hata, hata!

Efter maten gick vi på en promenad men det verkade som om det inte skulle bli någon för minstingen ville cykla men hon kan inte och jag vägrar att släpa en cykel och kameran. Men när hon fick välja väg gick det bättre och vi var ner till viken en liten sväng.

På väg på promenad


Ledsen minsting


Viken


Hittade en skalbagge på väg hem

Hade lite tråkigt så jag fotade vår lunch. Haha!

Egenhändigt mos


Euroshoppers fiskpinnar, supergoda om man lagar dom rätt.


Ungarna skall alltid ha ketchup till maten. Blä. Dessutom skall det vara pinnar till just denna maträtt och det har jag inte heller fattat mig på. ;)

Jag är så missnöjd med denna design och vill ha något unik men jag är så värdelös på att göra egna. Inte bara att rita upp en bild eller en header utan att koda också så att det blir snyggt och hemtrevligt. Alltså jag har inte emot designen i sig för den är fin men jag vill ha något eget och det är det jag är missnöjd med.

Hur lär man sig att göra så där fint?

Vaknade av att jag frös, så mycket att jag var tvungen att sätta på mig pyjamas. Det är alltid så här varje höst. Värmepumpen hänger inte med och när utetemperaturen är mellan 4-10 grader händer ingenting och det blir kallt här hemma. Och det typiska är att mannen är på jobb, som vanligt när man behöver honom och fixa saker. Genast alltså.

Men iaf så tänkte jag på några saker såsom Risperidonet och undrar om den gör så att jag blir låg eftersom den skall förhindra att jag blir hypoman och mina tvångshandlingar. Alltså att den är för bra och på så sätt gör så att jag alltid känner mig nere. Vad tror ni om det?

Sen funderade jag på om jag borde ringa tandläkaren för dottern ligger och gnisslar tänderna på nätterna. Det måste störa sömnen otroligt mycket.

Varje kväll får jag så himla ont i bröstbenet eller om det är fästerna och likadant i ryggen precis i samma höjd som på framsidan. Vet inte vad det är men ont gör det. Lite som om det svider också. Nä det är inte halsbränna för det har jag testat. Ju längre tiden går så kommer det tidigare om dagarna och till slut får jag ont mitt på dagen och det håller alltid i sig tills jag sovit en natt.

Mina tummar värker dom med och det har varit konstant sedan tre veckor tillbaka och det gör sjukt ont det med. Finns ingenting som hjälper och läkartiden som jag har den 30 september är så långt borta. Måste ringa dom på måndag och höra men vad hjälper det när det inte finns någon handkirurg förrän den 27 september. Så typiskt men kanske dom kan ge mig kortison elller liknadne för dom starka värkmedicinerna verkar inte funka på tummarna.

Jag kommer att få en kontaktperson av kommunen men jag vet inte om jag "behöver" en. Vad skall en sån göra med mig liksom. Jag är bara en sketen mamma som lever ett osocialt liv. Jag måste vara den knäppaste tanten i kommunen och ingen vill väl vara med mig förutom min älskade man.

Låg igen och jag har ingen vettig medicin just nu känns det som. :( Varför var jag tvungen att sluta med allt men hur skall man annars veta att man lever?

Tja detta inlägg borde ha kommit imorse men nu blev det som det blev. Mannen blev tydligen hemskickad igår natt med orden om att hans läkarintyg blivit gammalt. Dom som jobbar till sjöss vet vad det innebär. Det innebär att varje år måste alla sjömän ha ett läkarintyg på att dom är friska för att få jobba till sjöss. Annars blir det som det blev för min man. Han blev hemskickad och snacka om att jag blev skrämd då det börjar låta i dörren mitt i natten. Tyvärr låg en av döttrarna i hans säng så vi kunde inte ligga och gosa utan hon hamnade mellan oss.

Sen följde jag med honom till stan för att sällskapa och handla lite mat hem till oss andra. Mycket trevligt var det och jag saknar honom redan för tiden vi fick var alldeles för kort.

Läkaren ringde och han skulle skriva ut ett sjukintyg för perioden 13 juni till 30 augusti så den finns att hämta imorgon. Egentligen idag men då hade jag redan varit i stan en vända under dagen. Så det blir en stan-resa imorgon med men denna gång så är det viktigt om jag skall få några pengar.

Kan inte fatta hur det kan strula till det så mkt. Jag fick äntligen mitt sjukintyg som jag borde ha fått i juni men som jag gjorde fel och begärde ett B-intyg eftersom det stod det i lappen lappen från FPA. Ett intyg som inte min chef skickade in. Men åter till sjukintyget. Jag borde ha fått från den 13 juni i år men hem kommer nu ett frn den 30 augusti. Hallå liksom. Vart tog resten av tiden vägen? Hur i helvete skall jag kunna få pengar från juni om det inte finns ett intyg. Vi går i konkurs snart om vi inte får in pengar till sista september. Väntar nu på att läkaren skall ringa så han kan fixa till detta så att vi får pengar för annars vet jag inte vad vi skall göra.