Ja det är jag och jag kan inte hjälpa det. Inget vidare bra humör alls och jag blev upprörd över vad svärmor sa eller kommenterade nu idag när hon var här. Hon brukar alltid låta så men idag kände jag hur jag fick gråten i halsen ochdet blev inte lättare då jag var till kirurgen med mina händer lite senare. Kände hhu detväldefram för en liten sak som att jag har tubasartros och att det inte blir någon operation änn. Inte förrän det är helt utslitet och först då kan dom steloperera tummen/handleden. Varför skall man behöva gå omkring med en massa smärta och vänta när dom kan fixa det på en gång. Artors går ju knappast över av sig själv och det som är utslitet kommer alltid att vara det. Nä det blir ett snack med handkirurgen den 30 september.