Känns som bortblåst. Mannen var ju så negativ till att jag sökte jobb så det smittade av sig på mig. Nu känns det bara dumt att jag sökte. Varför är det inte bättre att arbeta än att söka olika sjukpenningar lite överallt och sånt. Sånt som inte är så säkert att jag ens kommer att få. Är det inte bättre då att jag söker arbete så att vi åtminstone får in pengar så vi kan betala våra räkningar och leka lite. Kunna spara och ha kul till semestern och liknande.

Jag som har minst pengar att röra mig med spara allt från 30€ i månaden och upp till 50€. Men jag tror jag skall sluta med det om jag inte får mera pengar att röra mig med. Tänker ta min lön på mitt konto och betala bara dom räkningarna som jag är beordrad att betala. Då kanske jag får mera i handen att röa mig mig och jag kan kanske börja träna på gym.

Jag försöker at göra rätt för mig och jobba och få in pengar kontinuerligt än att hålla på och tjafsa med FPA och pengar varje månad för jag får bara sjukskrivning någon månad i taget. Jobbet som strular och skicka in mina A-intyg till FPA.

Nu gnälls det om att det kommer att bli problem och ökade utgifter och det kommer att inte vara bra osv. Varför kan han inte vara glad för min skull att jag söker jobb och äntligen få in lite pengar till hushållet. Jag behöver komma ut och träna mig socialt och jag behöver också den stimulansen inte tyna bort här hemma.

Det kan nämligen ta flera månader för FPA att besluta om sjukpension så därför tog jag detta beslut. Men jag har så mkt på gång för min sjukskrivning går via AMS så vi får se vad som behövs när eller om jag får jobb. Jaja det blev ett råddigt inlägg men jag ville skriva av mig.

Hittade ett annat jobb också så jag sökte den med men jag hoppas på det första. Hoppas inte mitt mejl skrämde iväg dom. :P Bättre att vara ärlig. I andra brevet skrev jag inget om det.

Jag har just sökt ett jobb som medarbetare på Renhållningen. Sjukt läskigt. Man kunde söka via mejlen också så jag skrev ...hhmmm... två mejl då jag glömde lite saker i det första. *skäms* Men iaf så skrev jag att jag bodde i Eckerö med familjen, var gift och är 32 år gammal. Skrev också att jag är van med kundkontakt då jag jobbar i kassan på Kantarellen. Men jag skrev också helt ärligt att jag var sjukskriven ifall dom fick för sig att ringa och kolla upp mig så det inte kommer fram i efterhand att jag inte jobbat där på väldans länge.

Skrev också att jag längtade ut i arbetslivet och att jag har datorvana. Sen skulle man skriva ett löneanspråk och jag vet inte ett jota om detta så jag drog till med 1950€ före skatt i månadslön. Vet inte om det är för mycket eller för lite. Men men det visar sig väl senare när jag/om jag för jobbet.

Nu är det pirrigt. Håll tummarna för mig att det går vägen. :D