... Jag skulle inte skriva några onödiga inlägg som inte har någon betydelse. Inget inlägg som bara innehöll något ord osv. men nu gör jag det för jag kände att jag ville skriva något innan jag skulle i sängs. Om ni undrar så är klockan en timme mer än det som visas i bloggen så nu när jag skall gå och lägga mig så är klockan 22:20.

Godnatt alla där ute i cybervärlden.

Sitter hemma och väntar på att mina ägg skall koka som jag tänkte ta till lunch. Då ringer mobilen och talar om att jag har ett besök på VUP kl 11:30. WTF!!!??? Jag som inte hade någon större lust att fara någonstans så det var bara att byta om och masa sig till stan. Kommer dit lite tidigt men jag spelar i mobilen och läser tidningarna så länge. Får komma in till en tant vars namn låter som ett hästnamn(!). Hon bubblar på om Rehab.intyg och liknande. Det var inte det jag var ute efter när jag och min kontaktperson diskuterade för någon vecka sen. Men hon ringde till FPA och frågade lite saker men det kändes som om hela detta besök var onödigt för det här skulle jag ändå ta upp med min psykiatriker och läkare den 13:e december. Något som jag ville att bara dom skulle sköta om. Fick med mig ett fyrsidig blanket som jag kunde fylla i och kanske få något sjukbidrag.

Helt meningslöst var det. Men nu var det gjort och hungrig blev jag för jag fick ju ingen lunch och när jag kom hem så var det bara attt hämta flickorna. Fick mat efter kl 13. Var helt slut när jag kom hem. Psykiskt och fysiskt. Ville bara få sitta ner och äta och kolla runt på internet en stund men det ropades från barnen i alla rum samt att mannen ringde på min mobil. Mobilen var i köket och jag i datarummet. Hade ju kunnat räkna ut att han skulle ringa men jag hade nästan inget batteri kvar så jag laddade den.

Jag har spånat på att göra en egen liten söndagsblogg. Ett inlägg som jag skriver på söndagar men lite tankar kring livet, vardagsbetraktelser eller om något ämne som berör och så vidare. Vad tror ni om det? Tänkt först om jag skulle starta upp en helt ny blogg för det men jag tror jag väljer att lägga den här istället då jag har några läsare redan.

Jag och svärmor var till Hugos för att handla lite mat. Hittade en söt kopp. Den är bara 5-6 cm hög och hur söt som helst. Var bara tvungen att köäpa den. Vet inte vad jag skall ha den till men nu finns den i mina ägor. Var den sista nämligen.

Ungarna bakade pepparkakor med farmor för en liten stund sedan. Jag satt bredvid och snodde åt mig lite deg. Haha. Det är ju så gott med degen. Skulle nästan kunna äta en hel deg för mig själv. Sen fick jag hålla vakt på peppisarna i ugnen så dom inte blev brända. Två av ungarna sprang sedan och åt massor av den första plåten. :D

Jag åt en del jag med. Mumma! En halv timme efter att vi bakat klart blev jag skitnödig. Blev nog för mycket deg och färdiga pepparkakor. Haha!

Jag har aldrig förstått vitsen med att skotta snö. Varför gör man detta onödiga jobb för? Vara ute i minusgrader till vilken nytta? För att inte få in en massa snö säger ni men vad hjälper det när ungarna är ute och leker i snön där det inte är skottat. Det kommer ju in snö oavsett liksom. För att inte få in en massa snö i bilen fortsätter ni med, men vad gör det för det kommer in snö ändå om man inte sparkar av det innan man går in. Helt j*la onödigt. Bilen klarar sig fint att köra på snön den med. Så vad är problemet? Jag fattar inte?

En helt j*la onödig syssla helt enkelt. :mad:

Å nej såååå mycket snö kommer det inte här på Åland så att man inte kommer nånstans. Det räcker att dom plogar den stora vägen och gång- och cykelbanan.

Ungarna spelar Panfu om dagarna. Träffar kompisar och liknande. M kom en dag och grät för att några var elaka med henne. Jag skapade en egen profil för att se vad det går ut på och hålla koll på vad dom andra gör med mina flickor. Det är olika äventyr som man håller på med och det är svårt för man skall leta runt i dom olika världarna efter ledtrådar och sånt. Måste fråga om saker hela tiden.

Sen finns det något som heter Guldpanda och då får man göra mera saker som att köpa kläder och uppgradera sin träkoja osv. Det är lite mobbing över det hela. Barn som inte har GP får elaka kommentarer och blir blockade därav en ledsen M. Vill gärna att M skall få GP men det kostar en hel del. :( Ingen vill köpa detta paket till M och J.

Idag är det en mindre bra dag. Jag känner mig irriterad och får inte mina saker gjort då barnen hela tiden vill något. Vet inte vad det är men det är lite snörpligt att jag inte kunde ha samma dag som igår idag. Vi som hade så trevligt igår.

M är på kalas nu mellan 11 och 13 så jag har varit utanför dörren redan. Burr säger jag bara. Minus 7 grader ute och tur att det bara snöade inatt. Så jag slapp skrapa rutan också. Nu behövde jag bara borsta bort snön. OM en timme måste jag ut igen för att hämta hem tösen.

Jag och barnen fick en trevlig pratstund efter middagen. Jag ville få det klart för dom att vi inte är några firare av tex Lilla Jul som är imorgon och att där jag kommer ifrån inte firar sånt utan det är här på Åland som dom gör det. Dom skulle inte förvänta sig paket imorgon och att tomten inte kommer. Berättade vidare att vi firar bara födelsedagar och jul (den stora julen). Ungarna verkar inte besvikna men det kanske dom blir på dagis och skola om dom får veta att dom andra barnen fått paket men dom vet iaf hur det ligger till i våran familj. Jag och mannen är inga tradtionsfirare men vi gör dom sakerna jag nämnde tidigare för barnens skull.

Sedan gick vi vidare på mitt mående och förklarade att jag kan vara ledsen och arg och sånt och att jag älskar barnen ändå. Berättade att vissa dagar är jag arg och irriterad men att det inte har med dom att göra och vissa dagar är bra som idag. M berättade då att pappa redan berättat det flera gånger men det tål att upprepas.

Idag är det fredag och det betyder att jag har två dagar som jag inte behöver stiga upp 07:50 för att laga frukost till barnen och skjutsa iväg dom till både skola och dagis. Ingen klocka som ringer envist bredvid sängen. Två dagar som jag inte behöver gå utanför dörren om jag inte måste. Dock så måste jag fara två gånger till en kompis till M som har kalas men jag behöver inte gå upp i ottan för det.

-8 står termometern på. I bilen var den -7. Hua det är kallt. Kallast hittills denna vinter. Det märks också i mina småleder att det är akllt. Vaknade och frös dessutom så jag gick till elementet för att höja och upptäcker att den varit avstängd och är helt iskall. Inte undra på att det vara för kallt i sovrummet en längre tid. Kan bara vara JU som varit och vridit på den för hon var där en gång förut och vred. Så nu vred jag upp till 4:an så dte blir lite varmare snart.

Det har blåst en hel del i några dagar och när det blåser så mycket så hjälper det inte hur mycket värmepumpen matar ut värme det blir kallt i huset ändå. Just nu visar den på 21,5 grader. För mig är det svinkallt. Hehe! Vill att termometern i köket skall stå på minst 24 grader. Den visar alltid varmare för den står precis ovanför ett element. Och värmen stiger ju som bekant.

Nu blir det lite te för att få upp värmen i kroppen.

Jag fick prata med en läkare på VUP igår om mina mediciner då min behandlare är på semester till den 13 december. En månad är det som hon är borta. Fick reda på det då jag mejlade henne och jag fick ett automatiskt mejl tillbaka om att hon var borta.

men iaf så frågade jag om min senaste medicin som jag börjat med. Ligger på en dos på 100mg fast den rekommenderade dosen är 3 gånger så hög. Skulle ligga på den dosen tills min psykiatriker kommer tillbaka. Dessutom har jag på eget bevåg höjt min andra medicin (antidepressiv) till det dubbla. Två tabletter istället för en för att jag kände att jag var nere och varit det ett tag. Efter en vecka börjar det bli så att jag har triggat igång en hypoman fas. Det är i början känner jag och sänkte dosen till det vanliga idag. Visserligen skulle det vara skönt med en gladare period men den skall helst inte triggas igång av mediciner anser jag. Kan bli fel eller nåt sånt.

Önskar jag kunde bolla mina tankar med någon om detta.

Jag har den senaste tiden känt av att det gör ont i höften. På framsidan och som strålar ner i ljumsken. Förut har det varit på utsidan men nu är det som sagt på framsidan och ner. Är skiträdd att det är en begynnande artros där och jag hoppas att jag kan träna bort det. Skall börja simma lite mera hade jag tänkt men just nu är det mycket på gång så jag hinner inte att fara iväg till simhallen och simma en stund. Det gör ont när jag sitter ner och när jag är uppe och går.

Det är ju ett tecken på att jag måste gå ner i vikt men jag har jättesvårt för att ens börja banta. :( Men mitt liv hänger ju på hur jag tar hand om min kropp men det är svårt.

Ge vidare awarden till 7 bloggare

Var till ergoterapin idag för lite uppföljning och hjälpmedelstester. Jag fick ena skyddet utbytt till en lite större så det gick bra. Sen så testade vi olika hjälpmedel som kan underlätta i vardagen. Det första jag testade var olika burköppnade och jag fastnade för en Bodari hette den. Kändes jättebra i handen så den skulle hon beställa till mig. Var inte så dyr heller om jag minns rätt. Det kanske är så att jag inte har rätt till dessa saker och då måste jag betala själv.

Sen provade jag olika knivar och sånt. Fastnade för en men jag vet inte om jag skall ha den för den kostade ganska så mycket och vi har lite tajt med pengar. Testade flasköppnare också och den var inte heller så dyr och till sist en påshållare.

Nu har jag aktiverat mitt konto igen på Facebook och samtidigt gjort att mina uppdateringar kommer att synas på min profil. Eller senast status :P Rensade ut en massa "vänner" också då jag inte uppgås med dom eller känner att dom behöver veta om mitt privatliv eftersom jag knappt känner dom. Men Mezza jag råkade radera dig från listan men kan inte lägga till dig som vän igen så jag undrar om du kan adda mig istället?

Vad tycker ni om Facebook egentligen? Bra, dåligt eller något annat. Berätta! :D

Båda två som sökte har nu fått andra arbeten och kan inte ta sig ann jobbet som stödperson. Lite trist men det är sånt som händer. Ficka svaret idag att så blev fallet.

Angående musen Julia så fick vi avliva henne här hemma. Ville inte vänta i flera timmar.

Musen Julia hittades av mina döttrar nu imorse och såg att hon inte kunde röra bakbenen. Ena benet hänger bara efter henne och hon kan knappt röra den andra med. Vad som hänt det vet ingen men ryggen kan ha tagits skada av något. Men vad? Eller så är benet ur led. Hon säger ingenting och barnen har lyft henne till en liten låda. Kl 12 skall vi till veterinärsjouren och säkert blir det en avlivning på henne.

Grämer mig att det kan ha varit så att det blivit bråk i natt för att det inte funnits tillräckligt med mat. Torrfodret låg utslängt över hela golvet (buren golv) och jag hade glömt bort att ge dom färsk mat såsom grönsaker och frukt. Men hon kan ha fastnat i vattenflaska om hon tänkte ta sig upp på den i natt. Ja det är mycket som kan ha gått fel.

Jag var med Hem och Skola ute och sålde lotter utanför Hugos. Två timmar stod vi var och såklart var det snö som föll och kallt ute. Jag trodde att jag skulle klara mig på bara långkalsonger och jeans, tjock vinterjacka, mössa och vantar. Frös redan innan jag skulle börja mitt pass. Hua hur skulle jag stå ut i två timmar?

Efter detta pass så hade jag frusna tår och fingrar. Kunde knappt trycka på min knapp på nyckeln som får upp bilens lås. Mannen ringde och det blev pekfingret som fick svara. Fumlig och jag höll på att tappa mobilen i knät. Klädde på mig varmare sockor när jag kom hem och på med tofflorna. Händerna fick tina i inomhusvärmen.

Nu flera timmar senare har jag ont i mina fingrar och händer. Dom är stela och känns tjocka. Lederna värker också. Fingerlederna alltså. Gör ont när jag skall trycka på knapparna i tangentbordet. Blir inte så mycket skrivande ikväll.

Jag fick dessutom ont i knäna och fötterna efter två timmar utomhus. Jag är inte van att stå så länge. Jag sitter mest hela dagarna så dom lederna är absolut inte vana med att ha så mycket belastning.

Har ett litet tvång jag måste göra. Det är att pilla på mitt hår med vänster pekfinger. Snurra och tvinna liksom men nu har fingret blivit inflammerat och gör ont när jag försöker tvinna håret. Vad skall jag göra? Jag måste ju pilla på håret annars kan jag inte lugna ner mig.

Ajaj. Vet inte vad jag skall göra nu.

Som vanligt är mannen på jobb över julen. Det blir lätt så när han jobbar dom här veckorna. Lite orättvist får jag faktiskt säga. Vill han ha ledigt måste han ta semester medan dom som jobbar motsatta veckan alltid får vara lediga och kan ta semester någon annan vecka istället. Sjukt!

Men iaf så har jag inte större lust att fara någonstans men mannen tycker att jag skall göra det för barnen. Varför skall man alltid göra saker och ting för barnens skull? Kan inte jag också ha känslor och tankar kring något? Stannar jag hemma så blir det ingen tomte och det skulle vara hemsk för barnen för alla tror på honom ännu. Vad säger man då liksom? Att han glömde eller vad då?

Sen har jag djuren att ta hand om. Vet inte hur jag får med mig båda djuren och paket och kläder? har inget semesterboende för mössen i H-vik. Pepsi har en lite mindre bur där som han även har med till sommarstugan.

Dessutom har jag ingen större lust att fara med båten över när det är julhelg. Blir ju massor av folk som rör sig och såna som kommer ombord bara för att äta julbord. Det är inte så ofta jag åker över till Sverige men dom gånger jag åkt hittills räcker. jag måste dessutom åka den 3 december för att barnen skall på kalas till min kompis dotter. Kanske blir ett till då min syrras dotter fyller år samma dag. Så två resor med Eckerölinjen på en månad är för mycket.

Messade och frågade om svärmisarna kunde komma hit istället men det ville dom inte och dom tror bara att det är så att svärfar kan komma och hjälpa till om jag behöver det. Med båtresan alltså. Det är ju inte det att jag klarar av båtresan själv med mina barn men det är mina känslor inför hela alltet som gör mig osäker. jag har bara ingen lust att åka båt eller vistas med andra människor. Ingen verkar vilja förstå det. Stannar hellre hemma i mitt trygga hem. Vill bara vara med min familj i lugn och ro och inte behöva vara duktig och vara en person som jag inte vill vara. Bara för att göra barnen glada.

Nä jag vet inte vad jag kommer att göra.

Har en sjukling här hemma och dom andra två ville också vara hemma. Så hela familjen blir hemma och det betyder att vi inte far till stan som vi tänkt. Ingen simning med andra ord. Visserligen skulle jag kunna åka själv men det är inte lika kul. Det är tråkigt att köra själv till stan.

Får väl åka senare eller om jag verkligen far själv. Vi får se vad det blir.

Imorgon skall jag få åka och simma. En träningsform som jag gillar. Dock gillar jag inte att visa mig fet för andra men själva träningen gillar jag. Imorgon blir det dessutom utan barn så jag kan simma lite längre än 350m. Skall minst simma 1km. Mannen tycker inte heller om att visa sig i badhuset. Han skäms för sin mage. Sen kan han inte simma lika bra som mig.

Men jag är glad iaf att få simma imorgon. :D Skall bli mera simmandes i framtiden.

Mannen och jag gjorde egna baconburgare till middag idag. Blev inte lika gott som på Hesis men det duger här hemma.

Har hittat en ny choklad att synda med. Fazerina heter den och det är en mjölkchoklad med mjukt tryffelnogat i med lätt smak av apelsin. Mumma!

Jag har ett litet dilemma. Det gäller min medicin som jag nyss börjat med. Jag blir sjukt trött av den ca 30 minuter efter att jag tagit den. Så då kan jag inte ta dom så tidigt på kvällen. Tar jag dom senare på kvällen, typ 23, så blir jag så trött och seg dagen efter. När jag är trött så blir jag så irriterad på massor av saker. Vill liksom att det skall gå smidigt. Inte alltid lätt när man har barn för dom är så oberäkliga.

Vilket dilemma alltså!

Har så länge som jag kommer ihåg haft prestationsångest. Jag måste vara andra till lags och jag måste vara duktig. Inte lätt och det pratade vi lite om idag, jag och mannen, efter vårt möte med utredarna (mentalvårdarna). Berättade att jag har en inre press på mig att vara duktig och göra samma saker som mannen och följa hans krav på hur familjen och hushållet skall fungera. Vilket det inte gör utan jag mår dåligt över att jag inte klarar av det. Då blir alla lidandes för att jag mår dåligt över dom krav jag ställer på mig själv som jag själv utgår från vad mannen tycker.

Inget som han har sagt till mig att jag måste göra utan det är mina egna tankar kring allt detta. Det gör att jag inte gör något och det blir liggandes. Ågren över att jag låter det ligga och förfalla. Det blir en massa nej till barnen för att jag tycker att mannen inte tycker om det. Ja ni kanske förstår vad jag menar? Hela det här inlägget blev råddigt men jag kanske kunde förmedla något iaf.

Jag är så klumpig idag. Tappar skaer hela tiden och fumlar hit och dit. Undrar om det är en bieffekt av Ketipinor? Jag känner att jag inte riktigt har samma kraft i kroppen sen jag började med den. Jag är liksom trött i kroppen utan att vara trött så att jag måste sova så här dagen efter. Tar tabletterna på kvällarna för jag blir så sjukt trött och seg och slut dagen efter.

Kanske lägger sig när jag fått äta denna medicin ett tag.

Nu känner jag att jag måste uppdatera bloggen men har ingen som helst aning om vad. Mannen är hemma efter en vecka på sjön. Han var inte glad på mig för att det var så stökigt. Jag vill inte att barnen skall städa det första dom gör när dom kommer hem från dagis och skola. Dessutom hade J en kompis med hem som jag spontant frågade efter. (Inte likt mig men men). Jag vill inte störa i deras lek med att dom skulle städa. Så innan kompisen skulle hem så kom mannen hem.

Han började genast att städa och jag gick lite och plockade mellan varven. Som tur var hade jag redan tvättat en omgång kläder så det var nästan tomt. Han måste elda papper och sånt när han kommer hem för det brukar vara fullt efter en vecka i "brinnapåsen" som jag säger. Och även fast jag dammsög igår var det tydligen inte bra för han dammsög hela huset idag med.

Gårdagens ångest släppte på eftermiddagen och det kan inte vara något annat än ångest jag fick. Snart skall jag göra mig lite popcorn och dricka Pepsi max till en James Bond-film. Något med "mannen med guldpistolen". Gubben är trött för han har sovit så lite nu under sin arbetsvecka.

Nu på morgonen och förmiddags så kände jag mig skakis och lite hjärtklappningar. Lite så där ångest men ändå inte. Hade inga tankar kring att det skulle vara en ångestattack. Men det behöver väl inte betyda att jag hade en attack utan bara ångest.

Men kan det vara så att det är den nya medicinen som jag börjat äta som resulterar i dessa biverkningar; skakningar och hjärtklappningar? Blev iaf sjukt trött av den och helt seg i kroppen så jag var tvungen att gå oc vila en stund. Men jag tog tabletten vid halv 4 igår eftermiddag så det känns som om det skulle ha släppt i såna fall.

Det gäller Ketipinor (Seroquel). Någon som har en idé?

Kan inte få ner mera av denna äckliga medicin/medel och jag känner att jag inte klarar av det psykiskt heller. Vill inte, inte just nu. Hoppas jag inte behöver göra om det utan hon (reumatologen) kan hitta felet på mig utan denna undersökning.

Ja jag vet att jag är deprimerad så det är väl en ursäkt antar jag.

Varför skall vissa drabbas av sjukdom och funktionshinder? Jag känner mig så misslyckad att jag inte har någon utbildning, klarat av skolan helt OK, det fattas ämnen som jag måste plugga till om jag vill söka mig vidare. Varför är jag ens värd att vara mamma som inte kan ge mina barn en vettig framtid. Tänk om dom också blir lika dumma som mig eller inte kan utbilda sig till något. Klara av skolan eller arbetslivet. Känner mig värdelös som inte har någon karriär och tjänar en massa pengar. Vad kommer barnen att säga när dom blir stora och ev. har svårigheter i skolan som gör att dom heller inte är framgågnsrika eller har en vettig utbildning? Dom kanske inte ens vill se mig längre. :(

Började min medicinering för tarmsköjling idag och medlet smakar verkligen skit. Vidrigt!!! Måste ta små klunkar men tanken är väl att man skall ta allt så snabbt som möjligt för bästa resultat men det går banne inte. Att veta att man måste göra om det igen ikväll känns inge vidare.

På måndag är det Koloskopiundersökning. Kolla tarmen med andra ord.

Jag har varit en längre tid deprimerad. Mannen har känt av det och nästan kräver en förklaring till mitt mående. Det är inte alltid lätt att ha en förklaring när man inte ens vet vad som är felet. Jag vågar inte prata några negativa saker som tex mitt mående med mannen för han tar det på fel sätt och anklagar alla till höger och vänster. Jag har ingen psykolog att gå till utan bara en mentalvårdare och en psykiatriker som mest bara fixar med medicinerna jag har. Det funkar bra med mejl men det är inte samma sak som face to face.

Har barnen ensam varannan vecka och när mannen är borta så blir det inga rutiner alls här hemma. Det enda som funkar är att gå upp på morgorna och fixa frukost till barnen innan skolan och dagiset. Men barnen sitter lite överallt i huset. När dom är borta så blir det inte så mycket gjort här hemma. Har ingen ork till det.

Nu är det helg och det är ingen ordning alls. Det är stökigt och jag har ingen ork att städa eller "skälla" på barnen att städa efter sig. Så det ligger nu leksaker och filtar och kuddar på vardagsrumsgolvet. Maten har varit si och sådär med. Vi har ätit när vi varit hungriga och barnen har tagit både mackor och äpplen mellan måltiderna. En sitter bredvid mig och äter med den andra sitter i datarummet och spelar. Den tredje är hos farmor i helgen.

Orkar inte med vardagen och jag känner mig usel som inte är lika duktig som min man att sköta hushållet. Men kommer jag nånsin bli det? Det är han som håller igång här hemma och familjen. Utan honom så faller allt. Önskar han kunde vara hemma om kvällarna om inte annat. Nån som tar tag i sakerna jag inte klarar av. Hur länge skall jag behöva må dåligt? Dumma sjukdom som gör mig deprimerad jämt och ständigt.

Ägnade tiden efter maten och vänta på JU när hon skulle äta klart med att fota hennes bilar som hon hade på bordet. Jag har gett mig fan på att inte curla så mycket med henne. Hon fyller ändå fyra år nästa månad.

Var till ergoterapin idag. Senast jag var dit var i somras. Handkirurgen tyckte att jag skulle fortsätta att gå dit. Jag fick ett par nya skenor som jag skall ha på natten. Hård skena som ligger i handflatan och stödjer tummen så att den inte böjs inåt. Bekväma är dom också fast det är lite ovant att inte få stöd runt handleden.

Äter Ketomex. En stark värkmedicin. Jag har den för mina onda leder som inflammeras ganska så ofta. Har varit hyfsat bra i lederna men inte tummarna. Medicinen ger ett visst skydd mot smärta men inte allt.. För ledernas skulle skulle jag kunna vara utan denna medicin men jag tar den varje dag ändå. Känner att jag måste ha den för att orka med en hel dag. Det kan ju inte vara bra? Skulle inte kunna vara utan den en längre tid. Vad skall jag göra för dom receptfria hjälper ju inte. Då måste jag ta en Burana och en Panadol Forte och dom är faktiskt dyrare än mina receptbelagda mediciner. ;)

Jag har fått torra fingertoppar. Brukade få det efter någon dag på jobbet. Många varor och en del tvättandes. Men jag jobbar inte utan är hemma om dagarna. Det måste vara vädret i kombination att jag diskar och tvättar händerna. Det blir en del toalettbesök om dagarna pga överaktiv blåsa och tvättar såklart händerna efteråt. Att klä av ungarna sina blöta kläder och skor gör ju också att fingrarna blir utsatta för väta.

Brukar bli en massa "problem" med min kropp vintertid. Därför tycker jag inte om vintern. Sen hatar jag att frysa också. Skulle inte vilja flytta härifrån för att jag får den bästa tänkbara vård och ersättningar (bara dom funkar).

Vad gör ni för att hålla era händer och fingrar mjuka och smidiga?

Nu börjar tankarna gnaga om att jag kanske gjort ett dåligt val angående kamerorna. Blir bilderna lika fina som min kamera jag har nu eller om dom blir mörka och dåliga. Den har ju ingen Exmor som Sony har. Men blixten kanske är bättre på denna och inte ger mörka hörn efter sig. Sen hade den roliga funktioner och att man kan trycka på skärmen där fokusen skall vara. Det är super. Kanske det blir bra ändå. Dessutom får jag en rosa kamera igen och en Canon som jag velat ha.

Jag skall få en tidig julklapp av mannen min. Det blev en Canon ixus 210 IS. En rosa sådan. Det har touchscreen och lite roliga funktioner. Dock har den inte samma dynamikomfång som min Sony wx1. Men blixten kanske är bättre på den. Nu måste jag sälja min kamera jag har för det är onödigt med två. Så nu ligger den ute på annons på Huuto. Men jag ser att mannen valt en kort datum så den går ut om 21 timmar redan. Måste ändra på den.

Era kommentarer kändes bra. Visst måste vi äta men känslor kan man inte styra. :( Kände att jag var en dålig människa som slösade pengar så där fast jag hade lovat mannen att inte göra det.

Nu skall jag spara dom jag har och köpa ytterst lite för nästa gång han är på jobb så måste jag vänta i tre dagar innan mina pengar kommer igen.

Jag lovade mannen att inte köpa något onödigt och dyrt. Visst säger jag och har planer på att hålla det. Idag var två ungar hemma med mig och jag hade ett ärende istan. Det drog ut på tiden och vi blev hungriga. Vi måste ha något att äta. hade en del saker till att göra så vi skulle vara vrålhungriga om vi väntat hem. Så vi åker till Hesis och äter. :(

Det kostar ju skjortan att äta där. Varför lät jag ungarna följa med mig. Skulle ha tvingat dom att gå på dagis idag. Varför???? Sen var jag tvungen att tanka bilen och handla mat och nu har jag lite pengar kvar. Varför?? Dumma jävla mig för det.

Jag är en usel människa. ;( Nu mår jag skit bara för att jag gav barnen och mig själv mat. Kunde ha ätit lite billigare om jag köpt med mig något hem som gick snabbt att micra.

Var till läkaren idag för att få lite smärtstillande sprutor. Kortison med andra ord. Fick inte i tummarna men i vänster höft och höger axel. Nu efteråt skulle jag ha tagit höger knä också men jag var lite efterklok. Nu när dom är tagna så upptäcker jag hur ont det gör i dom andra lederna som inte fått några injektioner. :( Tänker: Varför valde jag inte att ta i dom också så hade det blivit ett mera jämn smärtlindring. Jaja så går det.

Fick en telefontid istället för det inbokade besöket nästa vecka. Det var ju meningen att jag skulle komma den 19:e men fick en tid som någon avbokat lite tidigare. :)

Som sagt inga injektioner i tumbasen men ett recept på artrosmedicin. Glukos(nånting) heter det och den skall jag ta i 3 månader och sedan en månads vila. Hoppas den hjälper. Konstigt att handkirurgen inte nämnde något om denna medicin. Istället ordinerade han injektioner var 3-4:e månad. Blir det inte bättre med denna medicin så får jag självklart injektion. Den håller inte så länge utan räcker kanske i tre-fyra veckor. Men bättre det än att ha ont hela tiden.

Nu kom vintern igen. Tänkte inte på att det snöade ute så jag satte på mig mina Crocs-skor och en halvtjock (tunnare) jacka. Tyckte det blåste kallt när jag var i stan så jag satte även på mig en mössa när jag skulle hämta flickorna på dagis. Inte den bästa kombinationen med andra ord. Det var kallt och jag frös.

Så nu sitter jag här hemma och fryser. Enda in i märgen. Burr!!! Skall leta fram mina vinterkängor och vinterjacka.

Ja det ringt in två personer som skulle kunna tänka sig att jobba som stödperson. Trevliga besked. Den ena skall jag få träffa på måndag och den andra får jag veta mer senare i veckan. Det är två olika personligheter. En lugn och en lite "vildare" hehe. Har ingen aning om allt detta så det är både skrämmande och nytt för mig. Tänk om vi inte trivs ihop men det återstår att se.

Sen har jag mejlat till min psykiatriker och frågat om vidare sjukskrivning och att hon skall kontakta min läkare på Cityläkarna. Kanske jag får tillfällig sjukpension. :D Tror inte jag klarar av utbildning. Det kommer bara att resultera i dåligt mående och ångest.

Jag skrev ett internmeddelande till Call Center och frågade om jag kunde sänka lånekostnaderna för jag har tajt med pengar. Bensinen kostar och maten kostar. Sen får jag ingenting över till mig eller om jag skall göra något med barnen som tex bowla eller gå och simma. Eller simma själv. Så nu får jag ca 75€ mera att leva mera och det gör mycket. Tyvärr så blev lånetiden längre och ökade med 2 år. :( Dessutom kommer räntorna att stiga så lånetiden kommer att förlängas ytterligare. Men så länge som jag är sjukskriven så har jag inte så mycket val.

Skulle sälja min kamera och leva med den lite sämre till sommaren. Men jag avbröt auktionen så att ingen kunde lägga bud på den. Packade upp den från kartongen och stoppade i batteriet och minneskortet. Så nu står den här bredvid mig på köksbordet. Måste bara lära mig att hantera kameran på bästa sätt. Veta vilka gränserna är så att säga.

Vad har ni för en kamera? Vet att många av er har en systemkamera och jag är avis men jag vet också att jag inte kan hantera den och har svårt att förstå mig på den samt att släpa med den ut.

Jag har varit i stan och bowlat med dottern och hennes kompis. Min kompis från Sverige kom hit till Åland idag så hon och hennes barn samt mamma var med till bowlingen. Efteråt åkte vi till Hesis för att äta. Vi var där ett bra tag och när vi var hemma så var klockan redan halv 7. Vi åkte hemifrån redan kl 3. Mycket att ta in. Så nu är jag helt slut och orkar inte tänka på något. Egentligen är jag för trött för att blogga men jag har inget att göra på nätet ändå så jag försöker att skriva lite här.

Imorgon skall jag och M åka och bada med min kompis och hennes barn. Dom har lovat att bjuda oss så jag får stå för bensinen. Det var väldigt snällt av henne. :D

Var till psykiatrikern idag och vi pratade en del om medicnerna. Jag har ju frågat om en stämningsstabilisernade så vi eller jag alltså skall åter sätta in Ketipinor (Seroquel) igen. Men efter som jag skall höja dosen på Concerta på måndag så skulle jag vänta tills nästa måndag innan jag började med dom.

Så nu tar jag:

• Concerta 18mg ökar till 27mg på måndag

• Venlafaxin 75mg
• Risperidon 2mg
• Ketipinor 25mg och öka med 25mg varje vecka till 100mg. Start på måndagen den14:e november

Alltid när jag skall köpa något så har jag så många alternativ att välja mellan och kan inte bestämma mig. Sen efter flera veckors velande väljer jag något men jag blir inte nöjd utan hakar upp mig på en massa fel som produkten har.

Nu vill jag ha något nytt men måste sälja det "gamla". Det är bara någon månad gammal. Så långt är det klart att jag måste sälja men vad skall jag köpa för pengarna jag får? Det är det som är kuxet. Skulle kunna betala av ett litet kameralån till en kamera jag inte har kvar men då får jag inget för det ju. ;) Jag bara måste ha något för pengarna fast jag skulle ha ett lån mindre att bry mig om. Fan vad jag är sjuk i huvudet. :(

Men iaf så gäller det en kamera eller en androidmobil som jag funderar på att köpa. Kan verkligen inte bestämma mig. Det jag funderar över också är att köpa en billig skitkamera så får jag extra pengar att slösa med. Suck!

Pepsi har hittat en skön plats i mitt knä. Sitter korsfötters och i det hålet ligger han och myser. Han gillar inte att vara på bord och springer alltid till min famn.

Jo det har blivit bättre med mannen. Han är inte sur längre och vi har pratat lite om det. Eller jag pratade om mössen och visade honom hur söta och fina dom var. Berättade historien om deras namn och så vidare.

Hade ångest när mannen kom hem för jag vågade inte prata med honom och jag var rädd för att han skulle säga något. Men jag behövde inte vara hemma så länge för jag skulle iväg till bowlingen.

Det gick bra på bowlingen och jag lugnade ner mig och stressade inte med att kasta iväg klotet så till slut så träffade jag käglorna. Bättre sent än aldrig. Hihi. Vi hann spela två varv och några gånger på tredje omgången innan banan släcktes ner. Efteråt så blev det fika. Det var en överraskning så jag tog en bulle och te.

Snabbt till Hesis för en baconburgare och liten cola. Dom skulle stänga kl 19 och jag skulle ju vara på möte kl 19. Baconen var perfekt stekta denna gång. :D Ut till bilen och iväg till Fackets hus. Alla kom samtidigt typ. Vi gick ner till blå teatern där vi höll mötet. Det var inte många som kom men det gick bra att vi som ite ville fortsätta fick sluta. Det var några nya som tog över. Vad bra va? :D

Ikväll är det bowling med Dagkliniken igen. Förra gången jag var dit så var det inget pga tävlingar. En timme där och sen har jag dötid i en timme, undrar vad jag skall göra då. Allt är ju stängt den tiden. :( Inte ens bibblan är öppen.

Kl 19 är det höstmöte med facket. Hoppas att det kommer dit nya så dom kan bli invalda i styrelsen för det var många som ville avgå. Däribland ordföranden.

Jag har har hemska tankar om livet igen. Bara för att jag köpte mina söta möss. Mannen är sur och jag mår dåligt pga det. Vill fly och aldrig mera se honom. Så känns det nu. Kan aldrig få ta egna beslut och känna mig stolt över det jag gjort. Måste alltid ha mannens godkännande. hans mamma tyckte även hon att jag borde frågat mannen om jag fick köpa dessa möss. Varför får jag inte köpa djur eller något annat för utan att alltid behöva fråga någon annan. Det är ju ingen stor hund direkt jag köpt utan små djur som bor i ett akvarium på en plats där dom får plats. Blir inte mer av något utöver det. Tänkte på maten. Nu blir det perfekt att dela upp gurkbiten och moroten och så vidare med Pepsi och det blir inte lika mycket att slänga. Jag älskar att ha djur omkring mig. Har alltid haft djur. mannen har inte haft djur förut så han vet inte hur det är att ha djur, någon att ta hand om när livet känns svårt.

Ja det verkar vara så för han har inte kommit på Google talk varken vid 18 eller halv tio, tio-tiden. Det finns bara en anledning till det och det är för att jag köpte mössen. Han är borta nästan halva året ska vi då inte få ha några djur och varför skall han bestämma över allt hela tiden. Nu köpte jag dessa för mina egna pengar.

Fy på min man tycker jag. :(

Idag var jag till läkaren för att prata framtid. Min chef var också med så att det inte blir en massa hattande hit och dit. Läkaren sjukskrev mig till sista januari nästa år. Sååååå skönt att ha ett datum längre bort. Chefen fick lappen direkt med sig så jag hoppas att den skickas omgående till kontoret och att dom i sin tur skickar den till FPA. Sen när sjukskriven är över måste vi söka rehabpengar men det får jag inte så länge eller förhoppningsvis tills dess att jag ev. börjar en utbildning nästa höst.

Fanns inga hamstrar i djuraffären så jag köpte mig tre små andra bebisar. Några möss. Dessutom vart det billigare än vad hamstern skulle kosta. Dom fick flytta in i akvariet. Pepsi fick M in i sitt rum. Älskar att ha djur kring mig. :D
Utan att veta vad för kön det är så är dom döpta till Alexandra, Julia och Elin. Ca 4-5 veckor sa personalen att dom var så jag satte ett datum på dom. 1 oktober 2010.