Idag var det dags för 5-6 att uppträda i Eckerö kyrka med ett Lucis tåg. Ville inte åka dit men två av tre barn röstade för att vi skulle. Visste på förhand att det inte kommer att sluta bra och så rätt jag hade. Äldsta tjejen satte sig med sina kompisar medan jag blev kvar längre bak med dom två yngre. Dom satt inte still och dom pratade och fnissade hela tiden. Jackorna som dom hade på bara prasslade så dom tog jag av. Dessutom fanns det en dagiskompis som inte heller satt still och pratade han med. Vilken skam det är att åka till något ställe där det krävs att sitta still och vara tyst. Alltid blir det så här.

SKäms för mina barn och för att jag måste visa mig med mina barn som håller på så. Få alla blickarna på mig och alla deras tankar om att vi borde försvinna. :(

Hatar sånt här.