Nu har jag aktiverat mitt konto igen på Facebook och samtidigt gjort att mina uppdateringar kommer att synas på min profil. Eller senast status :P Rensade ut en massa "vänner" också då jag inte uppgås med dom eller känner att dom behöver veta om mitt privatliv eftersom jag knappt känner dom. Men Mezza jag råkade radera dig från listan men kan inte lägga till dig som vän igen så jag undrar om du kan adda mig istället?

Vad tycker ni om Facebook egentligen? Bra, dåligt eller något annat. Berätta! :D

Båda två som sökte har nu fått andra arbeten och kan inte ta sig ann jobbet som stödperson. Lite trist men det är sånt som händer. Ficka svaret idag att så blev fallet.

Angående musen Julia så fick vi avliva henne här hemma. Ville inte vänta i flera timmar.

Som vanligt är mannen på jobb över julen. Det blir lätt så när han jobbar dom här veckorna. Lite orättvist får jag faktiskt säga. Vill han ha ledigt måste han ta semester medan dom som jobbar motsatta veckan alltid får vara lediga och kan ta semester någon annan vecka istället. Sjukt!

Men iaf så har jag inte större lust att fara någonstans men mannen tycker att jag skall göra det för barnen. Varför skall man alltid göra saker och ting för barnens skull? Kan inte jag också ha känslor och tankar kring något? Stannar jag hemma så blir det ingen tomte och det skulle vara hemsk för barnen för alla tror på honom ännu. Vad säger man då liksom? Att han glömde eller vad då?

Sen har jag djuren att ta hand om. Vet inte hur jag får med mig båda djuren och paket och kläder? har inget semesterboende för mössen i H-vik. Pepsi har en lite mindre bur där som han även har med till sommarstugan.

Dessutom har jag ingen större lust att fara med båten över när det är julhelg. Blir ju massor av folk som rör sig och såna som kommer ombord bara för att äta julbord. Det är inte så ofta jag åker över till Sverige men dom gånger jag åkt hittills räcker. jag måste dessutom åka den 3 december för att barnen skall på kalas till min kompis dotter. Kanske blir ett till då min syrras dotter fyller år samma dag. Så två resor med Eckerölinjen på en månad är för mycket.

Messade och frågade om svärmisarna kunde komma hit istället men det ville dom inte och dom tror bara att det är så att svärfar kan komma och hjälpa till om jag behöver det. Med båtresan alltså. Det är ju inte det att jag klarar av båtresan själv med mina barn men det är mina känslor inför hela alltet som gör mig osäker. jag har bara ingen lust att åka båt eller vistas med andra människor. Ingen verkar vilja förstå det. Stannar hellre hemma i mitt trygga hem. Vill bara vara med min familj i lugn och ro och inte behöva vara duktig och vara en person som jag inte vill vara. Bara för att göra barnen glada.

Nä jag vet inte vad jag kommer att göra.

Nu känner jag att jag måste uppdatera bloggen men har ingen som helst aning om vad. Mannen är hemma efter en vecka på sjön. Han var inte glad på mig för att det var så stökigt. Jag vill inte att barnen skall städa det första dom gör när dom kommer hem från dagis och skola. Dessutom hade J en kompis med hem som jag spontant frågade efter. (Inte likt mig men men). Jag vill inte störa i deras lek med att dom skulle städa. Så innan kompisen skulle hem så kom mannen hem.

Han började genast att städa och jag gick lite och plockade mellan varven. Som tur var hade jag redan tvättat en omgång kläder så det var nästan tomt. Han måste elda papper och sånt när han kommer hem för det brukar vara fullt efter en vecka i "brinnapåsen" som jag säger. Och även fast jag dammsög igår var det tydligen inte bra för han dammsög hela huset idag med.

Gårdagens ångest släppte på eftermiddagen och det kan inte vara något annat än ångest jag fick. Snart skall jag göra mig lite popcorn och dricka Pepsi max till en James Bond-film. Något med "mannen med guldpistolen". Gubben är trött för han har sovit så lite nu under sin arbetsvecka.

Varför skall vissa drabbas av sjukdom och funktionshinder? Jag känner mig så misslyckad att jag inte har någon utbildning, klarat av skolan helt OK, det fattas ämnen som jag måste plugga till om jag vill söka mig vidare. Varför är jag ens värd att vara mamma som inte kan ge mina barn en vettig framtid. Tänk om dom också blir lika dumma som mig eller inte kan utbilda sig till något. Klara av skolan eller arbetslivet. Känner mig värdelös som inte har någon karriär och tjänar en massa pengar. Vad kommer barnen att säga när dom blir stora och ev. har svårigheter i skolan som gör att dom heller inte är framgågnsrika eller har en vettig utbildning? Dom kanske inte ens vill se mig längre. :(

Var till ergoterapin idag. Senast jag var dit var i somras. Handkirurgen tyckte att jag skulle fortsätta att gå dit. Jag fick ett par nya skenor som jag skall ha på natten. Hård skena som ligger i handflatan och stödjer tummen så att den inte böjs inåt. Bekväma är dom också fast det är lite ovant att inte få stöd runt handleden.

Jag har fått torra fingertoppar. Brukade få det efter någon dag på jobbet. Många varor och en del tvättandes. Men jag jobbar inte utan är hemma om dagarna. Det måste vara vädret i kombination att jag diskar och tvättar händerna. Det blir en del toalettbesök om dagarna pga överaktiv blåsa och tvättar såklart händerna efteråt. Att klä av ungarna sina blöta kläder och skor gör ju också att fingrarna blir utsatta för väta.

Brukar bli en massa "problem" med min kropp vintertid. Därför tycker jag inte om vintern. Sen hatar jag att frysa också. Skulle inte vilja flytta härifrån för att jag får den bästa tänkbara vård och ersättningar (bara dom funkar).

Vad gör ni för att hålla era händer och fingrar mjuka och smidiga?

Nu börjar tankarna gnaga om att jag kanske gjort ett dåligt val angående kamerorna. Blir bilderna lika fina som min kamera jag har nu eller om dom blir mörka och dåliga. Den har ju ingen Exmor som Sony har. Men blixten kanske är bättre på denna och inte ger mörka hörn efter sig. Sen hade den roliga funktioner och att man kan trycka på skärmen där fokusen skall vara. Det är super. Kanske det blir bra ändå. Dessutom får jag en rosa kamera igen och en Canon som jag velat ha.

Jag skall få en tidig julklapp av mannen min. Det blev en Canon ixus 210 IS. En rosa sådan. Det har touchscreen och lite roliga funktioner. Dock har den inte samma dynamikomfång som min Sony wx1. Men blixten kanske är bättre på den. Nu måste jag sälja min kamera jag har för det är onödigt med två. Så nu ligger den ute på annons på Huuto. Men jag ser att mannen valt en kort datum så den går ut om 21 timmar redan. Måste ändra på den.

Era kommentarer kändes bra. Visst måste vi äta men känslor kan man inte styra. :( Kände att jag var en dålig människa som slösade pengar så där fast jag hade lovat mannen att inte göra det.

Nu skall jag spara dom jag har och köpa ytterst lite för nästa gång han är på jobb så måste jag vänta i tre dagar innan mina pengar kommer igen.

Jag lovade mannen att inte köpa något onödigt och dyrt. Visst säger jag och har planer på att hålla det. Idag var två ungar hemma med mig och jag hade ett ärende istan. Det drog ut på tiden och vi blev hungriga. Vi måste ha något att äta. hade en del saker till att göra så vi skulle vara vrålhungriga om vi väntat hem. Så vi åker till Hesis och äter. :(

Det kostar ju skjortan att äta där. Varför lät jag ungarna följa med mig. Skulle ha tvingat dom att gå på dagis idag. Varför???? Sen var jag tvungen att tanka bilen och handla mat och nu har jag lite pengar kvar. Varför?? Dumma jävla mig för det.

Jag är en usel människa. ;( Nu mår jag skit bara för att jag gav barnen och mig själv mat. Kunde ha ätit lite billigare om jag köpt med mig något hem som gick snabbt att micra.

Nu kom vintern igen. Tänkte inte på att det snöade ute så jag satte på mig mina Crocs-skor och en halvtjock (tunnare) jacka. Tyckte det blåste kallt när jag var i stan så jag satte även på mig en mössa när jag skulle hämta flickorna på dagis. Inte den bästa kombinationen med andra ord. Det var kallt och jag frös.

Så nu sitter jag här hemma och fryser. Enda in i märgen. Burr!!! Skall leta fram mina vinterkängor och vinterjacka.

Ja det ringt in två personer som skulle kunna tänka sig att jobba som stödperson. Trevliga besked. Den ena skall jag få träffa på måndag och den andra får jag veta mer senare i veckan. Det är två olika personligheter. En lugn och en lite "vildare" hehe. Har ingen aning om allt detta så det är både skrämmande och nytt för mig. Tänk om vi inte trivs ihop men det återstår att se.

Sen har jag mejlat till min psykiatriker och frågat om vidare sjukskrivning och att hon skall kontakta min läkare på Cityläkarna. Kanske jag får tillfällig sjukpension. :D Tror inte jag klarar av utbildning. Det kommer bara att resultera i dåligt mående och ångest.

Jag skrev ett internmeddelande till Call Center och frågade om jag kunde sänka lånekostnaderna för jag har tajt med pengar. Bensinen kostar och maten kostar. Sen får jag ingenting över till mig eller om jag skall göra något med barnen som tex bowla eller gå och simma. Eller simma själv. Så nu får jag ca 75€ mera att leva mera och det gör mycket. Tyvärr så blev lånetiden längre och ökade med 2 år. :( Dessutom kommer räntorna att stiga så lånetiden kommer att förlängas ytterligare. Men så länge som jag är sjukskriven så har jag inte så mycket val.

Skulle sälja min kamera och leva med den lite sämre till sommaren. Men jag avbröt auktionen så att ingen kunde lägga bud på den. Packade upp den från kartongen och stoppade i batteriet och minneskortet. Så nu står den här bredvid mig på köksbordet. Måste bara lära mig att hantera kameran på bästa sätt. Veta vilka gränserna är så att säga.

Vad har ni för en kamera? Vet att många av er har en systemkamera och jag är avis men jag vet också att jag inte kan hantera den och har svårt att förstå mig på den samt att släpa med den ut.

Alltid när jag skall köpa något så har jag så många alternativ att välja mellan och kan inte bestämma mig. Sen efter flera veckors velande väljer jag något men jag blir inte nöjd utan hakar upp mig på en massa fel som produkten har.

Nu vill jag ha något nytt men måste sälja det "gamla". Det är bara någon månad gammal. Så långt är det klart att jag måste sälja men vad skall jag köpa för pengarna jag får? Det är det som är kuxet. Skulle kunna betala av ett litet kameralån till en kamera jag inte har kvar men då får jag inget för det ju. ;) Jag bara måste ha något för pengarna fast jag skulle ha ett lån mindre att bry mig om. Fan vad jag är sjuk i huvudet. :(

Men iaf så gäller det en kamera eller en androidmobil som jag funderar på att köpa. Kan verkligen inte bestämma mig. Det jag funderar över också är att köpa en billig skitkamera så får jag extra pengar att slösa med. Suck!

Jo det har blivit bättre med mannen. Han är inte sur längre och vi har pratat lite om det. Eller jag pratade om mössen och visade honom hur söta och fina dom var. Berättade historien om deras namn och så vidare.

Hade ångest när mannen kom hem för jag vågade inte prata med honom och jag var rädd för att han skulle säga något. Men jag behövde inte vara hemma så länge för jag skulle iväg till bowlingen.

Det gick bra på bowlingen och jag lugnade ner mig och stressade inte med att kasta iväg klotet så till slut så träffade jag käglorna. Bättre sent än aldrig. Hihi. Vi hann spela två varv och några gånger på tredje omgången innan banan släcktes ner. Efteråt så blev det fika. Det var en överraskning så jag tog en bulle och te.

Snabbt till Hesis för en baconburgare och liten cola. Dom skulle stänga kl 19 och jag skulle ju vara på möte kl 19. Baconen var perfekt stekta denna gång. :D Ut till bilen och iväg till Fackets hus. Alla kom samtidigt typ. Vi gick ner till blå teatern där vi höll mötet. Det var inte många som kom men det gick bra att vi som ite ville fortsätta fick sluta. Det var några nya som tog över. Vad bra va? :D