Rätten till eget liv
Igår skar jag mig i benet men bara ett mindre sår fast jag bara ville sitta och skära upp hela benet och armen så gjorde jag inte det. Det är för att jag har en familj och mannen skall inte få dåligt samvete för att jag gör såna saker på min egen kropp. Jag får alltså inte göra sånt bara för att jag lever med andra personer som kan ta illa upp eller må dåligt över att gör sånt. Men är inte jag en vuxen person som bestämmer över sin kropp eller? Varför måste man ta hänsyn till andra för? Jag skulle säkert ha ångrat det sen när jag fått en massa ärr men jag känner att detta är det enda som kommer att hjälpa min frustration och ilska. Fan också säger jag bara. låt mig göra vad jag vill och skit i det.
Undrar om ett rakblad är vassare än en liten sketen kartongkniv?
Hej
Ja, du vet ju att jag haft skärarbeteende...såklart. Och utan att du blir arg, irriterad eller besviken på mig, skulle jag vilja komma med en liten förklaring.
Nej, man har inte alltid rätt att göra vad man vill med sin egen kropp.
Skär man sig... så är det en händelse som sker när man är psykiskt instabil. I ett ögonblick när man inte kan se klart på vad som är för sitt eget bästa.
Eftersom man inte har kraften att låta bli, räknas man som en fara för sig själv och inte tillräckligt klar eller förnuftig i skallen.
Man har inte alltid rätt till sig själv, när man inte ser friskt på konsekvenserna. Nu menar jag just det ställningstagandet att man tänker på det, och inte bryr sig (för sin EGEN skull) om det blir ärr senare.
"Not mentally sane" eller "Inte vid sina sinnens fulla bruk" typ.
Det innebär INTE att man e galen. Det innebär tex en sån sak att man FAKTISKT genomför handlingen, trots att den är klart skadlig.
No offence... jag fattar att det KÄNNS som att "ingen annan ska väl flr fan bry sig om MIN kropp"
Frustration, ilska, osv bubblar så in i helvete... det vet jag ju.
Men det är ju det där med att känsla och logik inte alltid faller på samma plats.
Hoppas du inte blir sur att jag skrev detta... Men det är så sveriges lag tänker... och FN... och om mänskliga rättigheter...osv.
Svar på senare fråga: Ja, rakblad är betydligt vassare, och det är EXTREMT lätt att det blir vansinnigt mycket värre än tänkt.
Snälla... gå INTE till det. Jag har sagt det innan... för länge sen, när du började skära dig.. att det är ett beroende. FÖRVÄRRA INTE DET BEROENDET genom att börja med andra saker!
Dessutom skulle du kunna råka betydligt mer illa ut eftersom du har blödarsjukan med...
Du har ju själv märkt att beroendet eskalerat och du har stundvis sett konsekvenserna... GÅ INTE VIDARE OCH GÖR DET VÄRRE!!!
Snälla!
Kram
Jag har inte så mycket att säga annat än att jag känner väl igen dina tankegångar, och jag håller med vad Mezza så bra sagt här ovanför.
Sköt om dig.
Mezza har nog rätt,att det är en utväg som blir värre och värre.
Men jag tänkte mera att om man har barn(vilket inte jag har), så kanske barnen ser det och också börjar skära sig, för att dom tror att det är nåt normalt att göra.Och det är ju inte bra.
Men jag fattar precis hur du känner, jag är likadan.
Hoppas du kan finna andra sätt att hantera jobbiga känslor.
