Jag har varit på fackmöte nu ikväll. Det var längesen jag var med på ett möte då jag missat några. Det var jobbigt att vara där eftersom jag inte visste vad dom tyckte om mig eftersom jag varit borta osv.

Nu sitter jag här och vet inte vad. Vad jag skall göra eller om jag mår dåligt. Jag har dessutom ätit idag och det har jag gjort hela veckan. Det gillar jag inte alls och nu när mannen är borta på jobb igen så kan jag äntligen börja om från början med bantningen. Gick upp 1,1 kg denna vecka men nu skall det bara gå ner. Hoppas jag iaf.

På fem veckor gick jag ju ner 5,9 kg så det skulle jag kunna nu med. Inte sant? Dessutom har jag börjat springa ute i skogen och simma en gång i veckan.

Funderar på att ta en insomningstablett och bara sova bort eländet som jag känner. Ingen ångest tror jag utan bara elände.